Huvudpersonen Erik växer upp i det svenska Åbo, en icke territoriell småstad i staden. Detta under sextio- och sjuttiotalet. Händelsevis samma tid och plats som författaren.
Eriks sena tonårstid och hela vuxenliv präglas höggradigt av de rödhåriga systrarna Jennifer och Agneta, med stark bindning till Utö i det yttersta åboländska havsbandet. Systrarna är till det yttre lika varandra, men har klara olikheter i läggning. Eriks krokiga väg genom levnadsbanan via olika oförutsägbara vägval leder till många önskade och en del riktigt otrevliga anhalter. Den samhälleliga utvecklingen och andan påverkar starkt livet i olika skeden för de inblandade.
Med utgång i Åbo förs vi geografiskt till ställen som Korpo, Utö, Stockholm, Kumla, Bornholm, Åland och en del andra anhalter på vägen. En ”tysk” bihistoria tar sin början utanför Berlin den tredje maj 1945 och gängar efter ett eget liv så småningom in i berättelsens huvudspår.
Röster om författarens tidigare bok ”Låt hoppet leva”:
”Du skriver i långa stycken din bok som Fritiof Nilsson Piraten; Dråpligt och mustigt, dessutom omslutande intressanta fakta”. Hans Sandberg, tandläkare. Utbildningsansvarig för Svenska Tandläkarmässan.
”Mikael, jag vill tacka dig från djupet av mitt hjärta för din bok ”Låt hoppet leva”. Jag har under julhelgen sträckläst den och blivit transformerad in i en ny livsfrid. Ditt sätt att skriva är medryckande och högkvalitativt. Din förmåga att förklara vetenskap är högklassigt och begripligt. Ditt mål att förmedla ett viktigt budskap – låt hoppet leva – uppnår du med råge.” Roger Jansson, lantråd, lagtingsledamot på Åland samt riksdagsman.
